Lungans meridian – andrum, sorg och det som vill släppas
I klassisk kinesisk medicin förknippas lungans meridian med andning, rytm och förmågan att ta in – men också att släppa taget. Den hjälper oss att känna gränser, att ta plats i världen och att låta det som är färdigt få lämna kroppen, känslan eller livet.
Lungans rörelse är som andetaget: in, ut – men också nedåt, sänkande, som när vi tillåter oss att andas djupt. Lungorna tar in den livsviktiga luften, syret som ger blodet dess näring. I den klassiska litteraturen beskrivs hur energin tas in via lungorna och omsätts med hjärtats energi i bröstkorgen för att skapa blod. Lungans Qi flödar genom kroppen och för dess rörelse nedåt. Tänk på hur du andas när du är stressad – ytligt, högt upp i bröstet. Energin är då samlad i övre kroppen, redo att handla. Men förr eller senare behöver den få sjunka ner. Det är först när andetaget blir djupt som vi hittar kontakt igen.
Lungan bär på polariteter: närvaro och vila, kontakt och avsked. När flödet i meridianen är i balans känner vi oss öppna men skyddade, känsliga men inte sköra. Vi rör oss genom livet med ett slags tyst självrespekt.
När lungans meridian är ur balans märks det ofta som:
- ytlig eller orytmisk andning
- svårighet att andas ut, och ibland även in (här samverkar även njurens meridian)
- astma eller allergi
- hosta
- torr eller känslig hud
- låg energi, särskilt på morgonen
- sorg som inte vill släppa taget
- känsla av isolering eller tomhet
- sänkt immunförsvar
- svårighet att sätta gränser eller säga nej
- spänningar mellan skulderbladen – i mitten av övre ryggen
Lungans meridian börjar vid bröstet, går ut genom axelns framsida, vidare ner längs armens framsida och slutar vid tummen. Den löper genom områden där vi ofta bär osynlig spänning – bröstkorg, axlar, armar. Det vi inte hunnit sörja sätter sig gärna här som ett tryck, eller en känsla av att vara “låst i bröstet”.
Lungans element är metall – något som både skär av och ger form. När vi inte får sörja eller släppa taget på vårt sätt kan metallen bli för skarp, för kall eller stel. Men när lungans meridian stöttas, till exempel med akupunktur, beröring, tystnad eller en medveten utandning, kan något djupt skifta. Sorg får rinna bort. Spänningen släpper. Ny luft får komma in.
Det är ofta först när vi släpper taget som vi får plats att ta in livet igen.